Svenska Jägareförbundet

Jägareförbundets bildades vid ett möte i Stockholm redan i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet uppstod ett flertal jaktsällskap i landets olika delar.

År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag. Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "allmänna uppdraget". Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.

Under de drygt sex årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i nio samverkansområden fördeade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 377 jaktvårdskretsar.
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.

Vid Öster-Malma jaktvårdsskola i Södermanland, som ägs av Jägareförbundet, bedrivs sedan många år tillbaka utbildning och kursverksamhet för förbundets medlemmar samt för andra organisationer, myndigheter och företag.

Källa: Svenska Jägareförbundet, www.jagareforbundet.se